Conrads Tyra, ett fyraårigt sto efter Maharajah – Oklahama Ans, fick äntligen spräcka nollan i segerkolumnen vid Åbys V86-tävlingar under onsdagen.
– Det hade hon verkligen tjänat ihop till, sa segerkusken Carl Johan Jepson.
Efter massor av fina prestationer (utan att få sätta pricken över i:et) spelades Conrads Tyra till stor favorit i V86-4 på hemmabanan Åby. Och hon motsvarade verkligen förväntningarna, då hon ledde ett sprinterlopp (med fördel ston) från start till mål.
Hon höll enkelt upp spets från spår ett bakom bilen.
– Det var bra gjort, innerspår bakom bilen på just Äby är inte helt enkelt. Men Conrads Tyra var fint med på noterna och höll ut sina konkurrenter utan att behöva maxa, berättade Carl Johan Jepson.
Första 500 meterna gick på 1.13,2 och första varvet på 1.14,2. Sedan ökade Conrads Tyra till 1.11,1 sista halvvarvet och vann lätt med en marginal på 2,5 längder. Detta på det jättefina nya rekordet 1.13,4a/1640 meter.
– Hon höll sig lite lugnare än senast, dessutom svarade hon fint på att gå med skygglappar för första gången, sa segerkusken.
Segern var värd 40 000 kronor och oddset blev blygsamma 2,32.
Det är Stall Elsten HB, Onsala, som äger hästen, som har Linda Johansson som skötare.
Årets 22:a seger för stallet noterades på tisdagen, då treårige Express Gene (e. Readly Express – Lights On Broadway) ledde runt om i ett så kallat nollopp på Axevalla.
Express Gene hade innerspår i volten, vilket körande Carl Johan Jepson förvaltade till enkel ledning och sedan fick Jepson köra mycket sakta på inledningsvarvet, det var 1.21,9/500 meter och 1.21,3/1000 meter.
Varvet kvar kom Faustino L.I. fram på utsidan och tempot höjdes något, men inte värre än att Express Gene via 1.12,8 sista halvvarvet utan bekymmer kunde hålla sina konkurrenter ifrån sig.
Segertiden skrevs till 1.18,4/2140 meter och segern var värd 25 000 kronor.
Ägare hästen gör Petras HB, Maria Törnqvist AB och Silkstone HB. Skötare är Linda Johansson.
Oddset på Express Gene blev 3,84.
– En spännande häst för framtiden, sa segerkusken Carl Johan Jepson.
– Han blev lite rädd för kommandoorden i högtalaren när vi var i volten, så jag fick koncentrera mig på att bara få iväg honom och det lyckades, han öppnade ju helt okej.
– Över upploppet sträckte han fint på sig, han kändes som bäst när han passerade mål, summerade Jepson.
I och med denna seger passerade stallet två miljoner kronor i inkörda pengar under 2024.
Fyraårige Kaiser Mearas (e. Readly Express – The Queen) svarade för en femstjärnig prestation när han vann på Åby under onsdagskvällen.
Det var tredje starten i regi Maria Törnqvist för den här talangfulle hästen, som i de två tidigare tyvärr han galopperat bort sig.
– Men nu var det bilstart och då skötte han sig perfekt, berömde kusken Carl Johan Jepson efteråt.
Från sitt bakspå hamnade Kaiser Mearas i fjärde par utvändigt och där framme bestämde Dart Kronos farten till 1.09,5 första 500 meterna och 1.13,5 första varvet.
1200 kvar tog Jepson sats i tredjespår och 950 kvar landade Kaiser Mearas utvändigt ledaren för att sedan gå i häftig närkamp i sista kurvan. Redan tidigt på upploppet kopplade Kaiser Mearas ett litet men ändå tydligt grepp om ledaren, som dock vägrade ge sig. De båda stred sida vid sida hela vägen hem, men Kaiser Mearas vann knappt men säkert.
Tiden blev 1.13,4a/2140 meter efter 1.10,9 sista halvvarvet.
Segern var värd 40 000 kronor och oddset skrevs till 10,67.
Äger gör KB Capulus Horses i Kullavik och skötare är Douglas Wieselgren.
– Jag trodde på bra chans redan när jag såg startlistan första gången, men upptäckte sedan att det fanns en del bra hästar med. Nu gick det ändå vägen, Kaiser Mearas var bara bäst.
– Jag kände när jag körde honom i debuten för Maria, i mars, att det är lite extra till häst, men den gången blev det galopp i voltstart. Det var kul att det funkade bättre ikväll, sa Carl Johan Jepson.
Det är inte bara segrar som räknas. Ibland kan även tredjeplatser vara guld värda. Så var det på Åby under torsdagskvällen, då det kördes uttagningslopp till Kungapokalen och Drottning Silvias Pokal. Stallet hade fyra hästar med i dessa uttagningslopp – två gick vidare till final i Kungapokalen, en var målfotoslagen om en finalplats i Drottning Silvias Pokal, medan tyvärr den fjärde galopperade från start. Till final i Kungapokalen, årets första riktigt stora årgångslopp för fyraåriga hingstar och valacker, gick såväl Macahan(bilden ovan) som Önas Spartacus (bilden nedan). Om vi börjar med Macahan, så hamnade han i andra par utvändigt, attackerade 300 meter från mål och avslutade enormt över över upploppet, dock utan att kunna hota ledande Call Me Gleipner och vinnarhålets King of Twilight. Om man betänker att ledaren avslutade med 1.08,4 sista 500 meterna så förstår man hur fort Macahan måste ha travat. – Helt fantastiskt, för att inte säga häftigt, är Marias kommentar. En stund senare var det dags för Önas Spatacus att göra en fantastisk bedrift. Han tog spets, släppte till Nelson Greenwood och fick sedan invändigt när Herakles Zet klev fram och övertog 1500 meter från mål. Önas Spartacus såg jättebra ut, men när hästen framför, Nelson Greenwood, galopperade på sista långsidan blev det strul och Önas Spartacus tappade både mark och fart. Han lyckades dock komma tillbaka och via en helt fantastisk avslutning via open stretch kunde han precis innan mål kriga till sig tredjeplatsen och en finalbiljett. – Önas Spartacus var ny i dessa sammanhang, men jag hade på känn innan loppet att han skulle kunna ta sig till final. Dels har hästen utvecklats fantastiskt på slutet och dels var hans försöksheat inte lika hårt som några av de andra, menar Maria. När det var dags för Macahan att få sitt startspår i finalen fanns det 8, 11 och 12 att välja på. Maria tog då nummer 11. När det sedan var dags för Önas Spartacus, ja då fanns det bara spår 12 kvar, så det blev inte ens något val. – Det är klart att 11 och 12 inte är några topplägen i en tuff final, men det får vi ta. Glädjen över att ha kvalat in två hästar till finalen i Kungapokalen på min hemmabana Åby är närmast obeskrivlig, säger Maria. Det kunde alltså ha blivit en finalist också i Drottning Silvias Pokal. – Ja, Dirty Sweet svarade för ett helt fantastiskt lopp och var inte långt borta. Det var synd att hon tog några felsteg bakom bilen och tappade position, det kan ha varit avgörande, summerar Maria denna fina kvalkväll.
På lördagen kom årets tredje V75-seger (på kort tid dessutom) och hästen som fixade den var Bold Request (e. Bols Eagle – Jolie Reve), en häst som vann V75-lopp även förra året.
Den gången var det på Axevalla, nu var det på hemmabanan Åby, där Bold Request ledde ett försök i STL Bronsdivisionen från start till mål över den dryga distansen 2640 meter.
Det mesta var lugnt i loppet förutom den första biten och möjligen också den allra sista. Bold Request öppnade jättebra från innerspår, men det gjorde också hästarna från springspår. Men en liten, men ändå säker, marginal höll körande Carl Johan Jepson upp ledningen och sedan fick han sitta hyfsat i fred där framme. Efter 1.13,1 första halvvarvet valde han att köra i en jämn 1.15,5-fart och runt sista sväng ryckte Bold Request åt sig några längder.
Det kände som ett smart drag av Jepson, men när Beachcomber (Joakim Lövgren) kom loss från tredje invändigt och spurtade vasst via open stretch, då tog det emot lite, men inte mer än att Bold Request hann undan och vann med marginalen av en hals.
Tiden skrevs till 1.14,6/2640 meter.
Segern var värd 110 000 kronor för Firma Stall Törnqvist, som leasar hästen av uppfödarna.
Det är Felicia Lindström som är skötare åt Bold Request.
Oddset blev 3,17.
– Bold Request är en supertrevlig häst, det är som att köra en bil när man sitter upp bakom honom, sa Carl Johan Jepson efteråt.
– Dock höll jag på att köra bort loppet i sista kurvan, då jag körde enbart mot Doctor Gio och på så sätt bjöd in Beachcomber i matchen, men Bold Request kämpade som en tiger och höll undan, tillade han.
Stort beröm ska också gå till Önas Samir och Zebulon, vilka var ute i klass 2-försöket och blev trea respektive femma.
Stallet blev 100-procentigt på Axevalla under tisdagskvällen.
Först vann Iina Aho montéloppet med hederhästen Fighter Simoni.
Sedan vann lärlingen Douglas Wieselgren med sin passhäst Önas Spartacus.
Därmed var seger nr 18 respektive 19 under 2024 ett faktum.
Först ut att vinna denna tisdagskväll var alltså sjuårige Fighter Simoni (e. Orlando Vici – Wink Spot), som gjorde sin tredje start i monté,
Det går inte att klaga på hästens facit i denna disciplin: Två segrar och en andraplats (montéryttar-SM 2022).
Den här gången sladdade Fighter Simoni, som stod med 20 meters tillägg, nere i kön och såg länge och väl inte så aktuell ut. Men runt sista kurvan började det hända saker, Iina Aho fick ruggig snurr på hästen, som hastigt åt in meter efter meter på den bortflyende andrahandsfavoriten Wingait Henke.
Över upploppet stred dessa båda hästar sida vid sida, men den sista biten var Fighter Simoni starkast och vann på 1.15,5/2160 meter.
– Jag litade starkt på hästen och var inte rädd för att släpa lite där bak i fältet. Jag hade stor nytta av min GPS-klocka, som har hjälpt mig att vinna många lopp. Signalen jag fick var att det reds lite väl fort där framme i täten med tanke på gällande underlag, förklarade Iina.
– Jag är glad över segern, men det är Maria Törnqvist som tränare som skall ha den största elogen. För mig var det bara att tacka och ta emot för att jag fick chansen att njuta av den här hästen under några minuter. Det var inte så svårt att vinna, det var bara att hålla honom motiverad på vägen.
Skötare är Maria Törnqvist själv.
Ägare är Stall Fighter HB, Onsala.
Oddset blev 2,15. Förstapriset var 25 000 kronor.
Två lopp senare kom nästa seger till stallet, detta i ett lärlings- och amatörlopp, där Douglas Wieselgren, som jobbar som hästskötare hos Maria sedan förra året, vann med sin passhäst, fyraårige Önas Spartacus (e. International Moni – Linda T.J.)
Önas Spartacus hamnade från sitt bakspår bakom bilen långt bak, närmare bestämt i sjätte utvändigt. Det blev väldigt långt fram, så när Douglas vred ut i fjärdespår 450 meter från mål såg uppgiften väldigt tuff ut.
Men Önas Spartacus spurtade som en demon och via snabba 1.12,4 sista 800 meterna lyckades han precis innan mållinjen fånga in Hyannis Port, som hade kopplat grepp en bit in på upploppet.
– Jag trodde inte att jag hade vunnit, då mina sulkyhjul var bakom min konkurrents dito. Men Peter Zadel, som körde Hyannis Port, skrek grattis till mig direkt. Det kändes bra i det skedet, själv var jag som sagt allt annat än säker, sa Douglas efteråt.
– Med facit i hand satt vi lite för långt bak och då tempot där framme inte blev så högt som jag hade hoppats, så såg det lurigt ut, men det räckte ju ändå och det var jäkligt kul, summerade Douglas.
Ägare av Önas Spartacus är Petras HB, Göteborg och skötare är alltså Douglas själv.
Segerprocenten ligger därmed fortsatt grymt högt, 35 procent.
Hästen som gjorde det denna måndagskväll, där V64 körde i Halmstad, var fyraårige Zebulon (e. Quite Easy U.S. -Global Kyanite), som gjorde årsdebut.
Det blev en ganska lugn avgång, som ledde till andra- och sedan tredje utvändigt (1500 kvar). Detta medan ett par av de på förhand värsta konkurrenterna, Dear Wise As och Parameter, tidigt gjorde bort sig med galopp.
I ledningen satt nu istället en häst från bakspår, Veyron Bros, som kom till första varvet på 1.15,7. I det skedet tog sig Zebulon snabbt fram utvändigt om ledaren och på sista bortre långsidan såg körande Carl Johan Jepson till att grilla ledaren rejält med Zebulon.
– Tanken var att vi bara skulle glida fram utvändigt om ledaren, men Zebulon tog i rejält och då det flöt väldigt bra för honom tyckte jag att det var lika bra att lägga ett hårt tempo, förklarade Carl Johan Jepson.
Det stod fortfarande och vägde lite när ledande Veyron Bros galopperade 250 meter från mål. Då lämnades Zebulon ensam och vann lekande lätt på 1.14,4a/2140 meter.
– Det var rejält och bra tränat. Den här hästen är riktigt bra när han sköter, det är utan tvekan en häst för V75, tillade Carl Johan Jepson.
Zebulon ägs av Petras HB Göteborg, som kunde inkassera 40 000 kronor.
Det var femte segern (på elva starter) för den fina fyraåringen, som har Felicia Lindström som skötare.
Att vinna en V75-final är en annan sak = ännu större.
Det sistnämnda hände stallet i lördags, då det tävlades på Solvalla.
Klass 2-finalen inom STL vanns nämligen av den fyraårige valacken Bicc´s Tobee (e. Tobin Kronos – Bicc’s Honeybee).
Det var Mats E Djuse som körde Bicc´s Tobee denna gång. Ekipaget bar med råge favoritskapet i loppet efter den mersmakande insatsen vid V75 i Mantorp två veckor tidigare.
Många trodde nog att Bicc´s Tobee skulle susa till spets när bilen släppte fältet, men så blev det inte.
– Nej, det gick inte helt efter utgångsplan, men det löste ju sig fint ändå, sa Mats E Djuse efteråt.
Det blev för ett kort ögonblick positionen utvändigt om ledande The Flying Eagle, men då kom Axevallahästen Baron Tilly och tog över den, så att det blev andra par utvändigt för Bicc´s Tobee.
– Sedan stöttes det från kön 900 meter från mål, men då tyckte jag att det var för tidigt att gå på, i alla fall om jag ville vara med i segersnacket och det ville jag ju, sa Mats E Djuse.
Ungefär 300 meter från mål blev det fritt fram och in över upploppet anföll Bicc´s Tobee för fullt.
– Han var dock lite som i starten, det vill säga att han krängde ner lite och var inte helt körbar. Därför tog det lite tid innan jag fick ut honom till attack, men det räckte ju. Ungefär 150 meter från mål kändes det bra.
– Det är en fin häst, som det var riktigt trevligt att få köra, summerade Mats E Djuse.
Den här segern, som var Bicc´s Tobees sjätte (på nio starter) var värd 220 000 kronor och nu ståtar han med en total prissumma på 520 000 kronor inför det att fyraårssäsongen snart startar på allvar.
Oddset på Bicc´s Tobee var 2,08 och segertiden var briljanta 1.12,8a/2140 meter.
Det är Lollo och Maria Höök som äger den här fina hästen, som har Felicia Lindström som skötare.
Den uppmärksamme har säkert sett att stallets förstekusk, Dwight Pieters, inte kör några av de hästar som startar i veckan.
Dwight är inte avstängd, det är istället så att han har tagit en liten paus och åkt hem till sin familj i Belgien.
Huvudorsaken till detta är att Dwight under en tid har dragits med problem med sin högeraxel och trots behandling har bekymren inte riktigt velat ge med sig. Han vill nu ge sin axel chansen att läka ihop inför den högsäsong som kommer.
Dessutom känner sig Dwight lite sliten rent mentalt. Trots att det har varit vinter och lågsäsong inom travet, så har stallets hästar startat på en hel del. Att resa runt mycket och dessutom köra lopp kväll ut och kväll in i kyla och vintriga förhållanden sliter på både kropp och själ. Dessutom har Dwight, tillsammans med Maria, fått lägga en hel del nattimmar på att hålla träningsbanorna på gården perfekta under vintermånaderna.
Så sammantaget känner Dwight sig nödgad att ta en liten paus och ladda om både fysiskt och psykiskt, vilket han alltså gör hos sin familj i hemlandet Belgien under några veckor.
Det fortsätter att gå bra – nästan osannolikt bra.
På onsdagskvällen åkte team Törnqvist upp till Solvalla med tre hästar, av vilka två vann.
Det började med att årsdebuterande Icebreaker Pellini (e. Tactical Landing – Daylon Miracle) vann ett fyraåringslopp i glänsande stil. Från innerspår bakom bilen höll han enkelt upp ledningen mot sina fem jämnåriga (och duktiga) konkurrenter.
– Han är riktigt startsnabb, det är en bra egenskap, säger Maria.
Alla hästar radade upp sig i ett led och som det såg ut från sidan satt Dwight Pieters bara och myste där framme i täten. Första varvet gick inte fortare än 1.16,9 och det är som en promenad i parken för hästar av den här kalibern.
700 meter från mål gick favoriten, Global Escape, ut från rygg ledaren och kom sedan i farlig närhet av Icebreaker Pellini i sista kurvan, men Dwight Pieters satt lugn och när han gav sin häst signal om att öka vid upploppets början, ja då gjorde Icebreaker det och vann mycket lätt på 1.14,7a/2140 meter. Sista 500 meterna gick efter 1.09,8.
– Det var en riktigt häftig upplevelse, även från sidan, skrattar Maria.
Tyvärr är den läckre fyraåringen inte anmäld till Kungapokalen och Sprintermästaren, så årets stora mål vet vi redan nu, Svenskt Travderby på Jägersro.
Segern var värd 60 000 kronor. Ägare är KB Capulus Horses, Kungsbacka.
Skötare är Maria Törnqvist.
Oddset blev 3,20.
Med tanke på hur stark också onsdagskvällens andra vinnare, fyraårige Sultan of Sand (e. Maharajah – Frillan Filiokus) är, så kanske Svenskt Travderby kan vara årets stora mål också för honom. Detta får framtiden utvisa.
– Hästen har inte sett en veterinär på hur länge som helst, nu kan det vara läge på en liten check och sedan matcha honom mot V75, säger Maria.
I ett långlopp ingående i Solvallaserien fick Sultan of Sand ett perfekt lopp i andra par utvändigt av Dwight Pieters. Björn Goop styrde och ställde där framme med Florio, men hade inget att sätta emot när Sultan of Sand tog sig fram utvändigt och ställde frågan in mot upploppet.
Sultan of Sand kopplade enkelt grepp, men såg ut att kunna bli hotad då Gourmet Brodde slank loss, denne rullade dock över i galopp och lämnade Sultan of Sand helt ensam.
– Jätteroligt att det har lossnat så fint för Sultan of Sand. Han gjorde kanske inget större väsen av sig som treåring, men det var lite väntat, så har även hans syskon varit. Det är som fyraåringar och äldre de har blommat ut och nu tycks det bli så även med Sultan of Sand, säger Maria.
Förstapriset var 80 000 kronor och ägare är Meon AB, Onsala.
Maria Törnqvist är skötare och oddset skrevs till 3,69. Segertiden noterades till 1.15,0a/2640 meter, vilket var nytt rekord för hästen.
